Kommissionen presenterar rapport om genomförandet av EU-regler mot otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan

Anta provisoriskt, riskbaserad övervakning av gränsöverskridande transaktioner av matvaror för att motverka vedergällning och skydda mindre leverantörer.

Vid granskning av vidtagna åtgärder måste myndigheterna harmonisera med europeiska lagstiftningsmål. Dessa steg specificerar konkreta åtgärder för sena betalningar, prispress och icke-monetära påtryckningar, med fokus på verifierings- och efterlevnadsmekanismer som länderna kommer att implementera under 2025 och framåt. Unionens prioriteringar vägleder detta arbete.

Specifik riskindikatorer lyfter fram var påtryckningar uppstår: sena överföringar, undanhållen information och oförmånliga avtalsvillkor. När indikatorer blinkar träder skyddsåtgärder in och myndigheterna överförde ansvaret till gränsöverskridande team för snabb intervention; senare resultat matas in i en kontinental bekräftelseprocess för kontinuerlig förbättring.

Data från nationella kontrollpaneler visar att kontroller i senare skeden täcker miljontals transaktioner, med ungefär 1,3 miljoner granskade affärer och 300 tusen flaggade för ytterligare granskning, vilket skapar förbättringsvägar inom relaterade sektorer.

Antagande på unionsnivå fortsätter; fortfarande sen anslutning av vissa medlemsstater skapar risk för gränsskydd, men bekräftelse av framsteg i flera jurisdiktioner väntas snart, med relaterade riktlinjer antagna senare för att säkerställa en konsekvent implementering och förbättrade skyddsåtgärder.

Europeiska myndigheter måste säkerställa deltagande tillsyn, där en del av resurserna avsätts till dessa gränssnitt för att minska rädslan bland mindre handlare och förhindra vedergällning; detta tillvägagångssätt är i linje med förbättringsmålen och skapar en konkret väg in i kommande lagstiftningscykler.

EU-förordningen om otillbörliga handelsmetoder inom livsmedelskedjan: Sammanfattning och praktisk vägledning

Recommendation: Skapa en specifik, väldokumenterad ram för att hantera leverantörsrelationer mellan jordbruksproducenter och större företag, förankrad i en bekräftelseprocess som loggar pris, kvantitet och betalningsplan för varje leverantörsrelation. Använd främjande av transparenta villkor för att minska obalanser och stärka positionen inom nätverk.

I europeisk praxis kan myndigheter kräva att avtal inkluderar justeringar med kort varsel, icke-diskriminering i prissättning och en tydlig prioritetsordning vid konflikter, inklusive prissättning under marknadsnormer. Metoden bygger på en central myndighet, med utredningar och bedömningar på plats, för att avslöja mönster av dominans och makt hos större köpare över producenter; externa aktörer bör omfattas av samma standarder, vilket säkerställer rättvis behandling i alla länder.

Operational steps: Skapa ett enhetligt dataflöde för att visa nyckelindikatorer i ett enda system. Viktiga mätvärden inkluderar betalningsprecision, orderns tydlighet, relationslängd och debitering om avgifter tillkommer utöver avtalade villkor. Använd utåtriktad marknadsföring för att visa framsteg och uppmuntra bästa praxis bland företag, särskilt mindre producenter och leverantörer i olika länder.

Endast leverantörer som uppfyller kraven får tillgång till fördelaktiga betalningsvillkor och prioriterad placering i beställningar.

Historiska piloter har genomförts och utvärderats på flera marknader, vilket har visat förbättrad hantering av obalanser och ökat förtroende för processintegriteten. Genom att överföra risk från utsatta parter till robust styrning har relationer stärkts och förtroendet ökat mellan producenter och leverantörer.

Senare faser kommer att utvidga täckningen till fler länder, vilket stärker skyddet för jordbruksföretag och förbättrar den övergripande marknadsbalansen. Inom varje avtal, säkerställ en tydlig arbetsordning, en transparent redovisning av villkor och en mekanism för att lösa tvister med kort varsel, vilket bevarar arbetsrelationer i nätverk online och offline.

Omfattning och berörda parter i praktiken

Omedelbart steg: genomdriva riktad reglering och överenskomna åtgärder för att stävja missbruk vid debitering, samtidigt som en rättvis behandling av kunderna möjliggörs.

Omfattningen omfattar mikroföretag, landsbygdsproducenter och mellanstora företag som är verksamma över gränserna, med tydliga mål att åtgärda obalanser och minska gråzoner i affärerna.

Vid granskning av interaktioner över marknader spelar små detaljer roll; ett prissättningsramverk bör specificera prisklasser och reklamstandarder för att förhindra vilseledande kampanjer och säkerställa transparens.

Praktiskt taget förlitar sig denna ståndpunkt på datadelning och snabba informationsförfrågningar för att stödja gränsöverskridande reglering.

Huvudsakliga förbjudna metoder och exempel för återförsäljare och leverantörer

Börja med ett skriftligt regelverk för efterlevnad som personalen kan tillämpa på alla transaktioner med bondepartners och återförsäljare, och fastställ provisoriska villkor som förbättrar skyddet för bönder och kunder inom unionens gränser.

Vanligast förekommande förbjudna beteenden inkluderar sena betalningar, ensidiga terminförändringar, dolda avgifter och avtal utanför avtal utanför officiella kanaler; vid upphandling på landsbygden måste återförsäljare undvika regionbaserad prisdiskriminering, vilket hotar jordbrukarnas stabilitet och kundernas förtroende. Exempel: en återförsäljare försenar betalningen med 30 dagar efter leverans; jordbrukaren bär ett kassflödestryck i landsbygdsmiljöer.

Åtgärder för att hantera dessa risker inkluderar tydliga, skriftliga villkor, definierade betalningsfönster (14–30 dagar) och tydlig redovisning av eventuella rabatter; undvik externa incitament kopplade till hyllutrymme; alla åtgärder dokumenteras i en enda fil för att stödja ansvarsskyldighet och skydd inom gränserna.

För att stärka jordbrukarnas ställning, föreslås en säker strategi med fokus på transparenta prissignaler, snabba avvecklingar och skriftliga uppgifter; allmänna mål fokuserar på jordbrukets livskraft, landsbygdsutveckling och kundförtroende; implementering i både landsbygds- och stadsmiljöer gynnar mer än bara decembermilstolpar.

källa: union data visar att de flesta åtgärder bidrar till skydd för småbrukare, med förbättrad personalmedvetenhet, och minskad kundrädsla för dolda villkor; om tidigt engagemang sker, växer transaktionsflödet, och gränserna förblir skyddade, medan återförsäljare får stabilitet, vinst och förtroende och når en miljon i årlig omsättning.

Krav på transparens, dokumentation och informationsutbyte

Inför ett centraliserat, maskinläsbart register och standardiserade mallar för transaktionsposter som delas av producenter, grossister, distributörer och återförsäljare. Detta minskar problem med saknad data och hjälper personalen att verifiera orderhistorik innan prissättningsbeslut fattas.

Fastställ tydliga mål för datadelning som omfattar prissättning, orderstorlek, betalningsvillkor, leveransfönster och marknadsföringsanspråk relaterade till produkter. Dessa krav bör gälla i hela livsmedelskedjan, med fokus på transparens för kundkommunikation och med beaktande av omfattningen.

Dokumentationen bör omfatta kontrakt, betalningsscheman, riskfördelningar, relaterade relationer samt register över reklamanspråk. En gråzon kvarstår kring interaktioner med mikrosäljare; tydliga tecken bidrar till att försvara mot obalanser som missgynnar producenter och andra aktörer.

Informationsutbytet måste vara säkert, med definierade åtkomstnivåer, dataminimering och revisionsspår innan någon transaktionsdata delas externt. Europeisk anpassning säkerställer att gränsöverskridande informationsflöden förblir förenliga med behoven i ekosystemet för jordbruks- och livsmedelssektorn.

Implementeringsmilstolpar ska vara praktiska, inte teoretiska: digitalisera en miljon register i år, eskalera till full implementering hos alla aktörer inom två år. Denna strategi hjälper personalen att avläsa trender, identifiera problem tidigt och anpassa tänkandet efter kundbehov och marknadsföringsstrategier under tröskelvärdena. Dessa mätvärden vägleder budget- och utbildningsbeslut.

Styrning bygger på en enkel, allmän ram: tilldela ansvar till producenter, kooperativ och större företag; fastställ regelbundna datainlämningscykler; kräv dokumentation som klargör beställningsvillkor och transaktionstidpunkt.

Förebyggande av missförhållanden bygger på tydlig annonsering och prissignaler som är i linje med kundernas intressen; övervaka obalanser och åtgärda dem innan de eskalerar.

Innan introduktionen identifierade intressenter problem, kom överens om en gemensam strategi och fastställde en prestandabasmätning. Europeiska riktlinjer kompletterar insatser i hela jordbruks- och livsmedelsnätverk och möjliggör en större, sammanhängande ram. De bör stödjas av personalutbildningsprogram för att bygga upp kapacitet för löpande dataunderhåll och snabba svar på upptäckta brister.

Verkställighet, sanktioner och tillgång till rättsmedel

Rekommendation: Etablera en ram för differentierade sanktioner med omedelbara åtgärdsförelägganden och proportionerliga straff, understödd av transparent offentliggörande och tillgängliga kanaler för rättelse.

Myndigheterna bör utöva sin rätt att genomföra inspektioner med kort varsel, kräva in dokument och verifiera påståenden på berörda parters anläggningar, samtidigt som dataskydd respekteras och verksamhetsstörningar begränsas. Framsteg och resultat måste redovisas i ett offentligt register för att skapa förtroende bland köpare och andra marknadsaktörer.

Sanktioner bör vara proportionerliga mot allvarlighetsgraden, med automatiska åtgärder vidtagna inom 30 dagar och ekonomiska sanktioner kopplade till omsättningen; exempel inkluderar upp till 2 miljoner för mindre överträdelser eller upp till 2 % av den årliga omsättningen för bestående skada, med tak för större aktörer.

Tillgång till rättelse bör vara okomplicerad: en särskild onlinekanal för att lämna klagomål och begära skadestånd, svar inom 60–90 dagar och en bindande mekanism för korrigerande åtgärder och betalning av skyldiga belopp. En oberoende granskningspanel kan hantera överklaganden och erbjuda alternativa vägar för kärande under olika omständigheter.

För att förbättra transparensen och lärandet, upprätthåll en offentlig instrumentpanel som listar typer av överträdelser, åtgärder som vidtagits och sammanlagda påföljder kopplade till omsättning, med anonymiserade sammanfattningar av fall och mätvärden under rubriken. Offentlig visning av resultat främjar förtroende och stödjer upprättandet av kontinuerlig förbättring.

Implementeringen bör ske i tre steg under tolv till tjugofyra månader: harmonisera nationella regler, bygg upp kapacitet hos myndigheterna och uppgradera informationssystemen för att stödja datainsamling, spårning och presentation av resultat. En budget i mångmiljonklassen är lämplig för att finansiera utbildning, handläggning av ärenden och utveckling av utbetalningsprocesser.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas köparsidan: säkerställ tillgång till rättsmedel för dem som lidit direkta nackdelar, och ge vägledning om hur man utövar sina rättigheter. När en position används för att utkräva betalningar eller ställa otillbörliga krav, måste myndigheter agera för att rätta till, överföra ansvar där det är befogat och föreskriva åtgärder för att förhindra återfall. Utöver myndighet måste mekanismer säkerställa ansvarsskyldighet och oberoende tillsyn.

Steg-för-steg efterlevnadsplan för företag och revisorer

Börja med en konkret rekommendation: utför en riskbaserad kartläggning av alla kommersiella interaktioner inom livsmedelskedjor, med fokus på ensidiga villkor, orderflöden och betalningsvillkor som påverkar omsättning och kassacykler; anpassa till lagstiftningsförväntningar och kundskydd.

1. Kartläggning av tillgångar och intressentförteckning: Identifiera producenter, jordbrukare och kunder, samt mellanhänder i agro-livsmedelsekosystem. Fånga relationer, kontraktsmallar och ordermönster; kartlägg värdeflöde, inklusive prissignaler och avgiftskomponenter; dokumentera var villkor framstår som ensidiga eller tvetydiga.

2. Mål och styrning: Definiera allmänna mål för regelefterlevnad, tilldela tydligt ägarskap inom inköps-, försäljnings-, juridik- och finansavdelningarna. Etablera en övervakningsmetod som anger hur framgång ser ut och hur förbättringar kommer att mätas.

3. Riskbedömning och datainsamling: Genomför en risköversyn med fokus på betalningstider, ensidiga ändringar i villkoren och icke-transparent prisbildning. Bygg en datamängd från ramavtal, fakturor och ärendeakter; identifiera högriskfall och potentiell påverkan på jordbrukar- och producentmarginaler.

4. Policyutformning och kontroller: Utveckla standardiserade bestämmelser för att minska orättvisa interaktioner, specificera standardorderflöden och kräva uttrycklig motivering för varje avvikelse. Skapa en lista över minimivillkor som skyddar jordbrukare, leverantörer av jordbrukslivsmedel och kunder; inkludera en klausul för snabb betalning och tvistlösning.

5. Specifikt förslag för förbättring: Utarbeta ett riktat ändringspaket som adresserar problem som sena betalningar, ensidiga prisjusteringar och dolda avgifter. Säkerställ att villkoren är transparenta och i linje med lagstiftningsriktlinjer; föreslå en stegvis utrullning för att minimera störningar för producenter och partners.

6. Implementeringsplan: Lansera reviderade mallar, utbilda relevant personal och uppdatera leverantörsavtal. Genomdriva nya processer för notifiering av förändringar, informationsdelning och beredskap för revision; sätta milstolpar kopplade till omsättning och kundnöjdhetsmått.

7. Övervakning och verifiering: Etablera fortlöpande tillsyn med hjälp av definierade mätetal (t.ex. efterlevnadsgrad, antal förtydligade fall, tid för att lösa tvister). Följ upp hur effektiva kontrollerna är för att skydda småbrukare och förbättra den allmänna välfärden inom jordbruks- och livsmedelsekosystem.

Dokumentation och kommunikation: Upprätthåll tydlig dokumentation av beslut, förändringar och resultat. Ta fram sammanfattningar för internrevision och extern tillsyn som illustrerar hur tänkande och praxis har utvecklats i riktning mot ökad transparens och rättvisa.

9. Kontinuerlig förbättring och iteration: Utvärdera resultaten kvartalsvis, införliva återkoppling från bonde- och kundgrupper och revidera villkoren där förbättringar behövs. Använd resultaten för att förfina nätverksrelationer och minska riskexponeringen för alla aktörer.